Prata SIP över en kaffe i M-huset
Publicerad: 2024-06-10 10:21
Personer som har många vård- och omsorgskontakter i både region och kommun kan få en samordnad individuell plan, SIP. På måndag den 10 juni står vi i M-huset för att berätta om SIP för det är få personer som efterfrågar SIP. Ett av de tillfällen då SIP används är nämligen när en person skrivs ut från sjukhuset och kommunens vård och omsorg kommer in. Första gäst vid kaffebordet var Torbjörn Stridfält.
Torbjörn Stridfält hämtade nya hörapparater på USÖ och passade på att ta en kaffe med Kristina Luhr och prata om SIP.
Vad är SIP?
SIP står för Samordnad individuell plan och den som skrivs ut från sjukhuset och behöver vård och omsorg från kommunen ska erbjudas en SIP.
Vi tror att många fler skulle ha nytta av en SIP och därför står vi i M-huset och berättar både vad det är och hur du kan få en, säger Kristina Luhr, utvecklingsledare med ansvar för SIP.
Här är ett exempel på en SIP vid en fallolycka:
Birgitta föll och bröt benet. Det första Birgitta började oroa sig för var hur hon ska kunna klara sig själv hemma som hon har gjort tidigare. Visst har hon god hjälp av barnen, men det vardagliga har hon ändå klarat: handla, laga mat, ta hand om sig själv och huset. Nu kan hon inte ens komma upp ur sängen utan hjälp.
Det är här som SIP kommer in. När Birgitta blev utskriven fick hon hjälp av kommunen, men det var så många inblandade att det behövde samordnas. Efter ett par dagar ringde vårdsamordnaren från vårdcentralen, undrade hur allt fungerade och ställde några frågor för att ta reda på om Birgitta behövde ett samordningsmöte. I Birgittas fall blev vårdsamordnaren, hennes fasta vårdkontakt, som bjöd in till SIP-mötet.
De bokade ett möte hemma hos Birgitta, en tid då även hennes son kunde vara med. Med på mötet var vårdsamordnaren från vårdcentralen, arbetsterapeuten från kommunen, Birgittas kontaktperson i hemtjänsten och biståndshandläggaren. De pratade om det som är viktigt för Birgitta.
Birgittas mål var att kunna bo kvar i sitt hus. I planen kallade vi det Birgittas huvudmål.
För att nå målet behövdes flera olika delmål. På mötet pratade vi därför om Birgittas hela livssituation. De här fyra områden var viktiga: Hygien
Handla och laga mat, Lära mig gå med rollator samt Ramp vid trappan.
Varje delmål behöver brytas ner i ännu mindre delar. En ramp vid trappan har stegen:
- Du får hjälp med att ansöka om att göra en anpassning av din bostad,
- sedan kommer en arbetsterapeut hem till dig och gör bedömningen
- nnan en ramp kan beställas
- och sedan monteras.
När alla dessa steg är gjorda är delmålet ramp uppfyllt. Då kan du sätta ett nytt delmål.
Eftersom arbetsterapeuten är med på mötet kan arbetet börja direkt.
Delmålet Ramp var det andra som var ansvariga. Delmålet om att träna på att gå med hjälp av rollator var det Birgitta som var ansvarig för. Hon fick ett träningsprogram och stöd i början, men sedan var det Birgitta själv behövde träna och se till att det blev av.
Det gick bra för Birgitta. Hon tränade på och går nu obehindrat med sin rollator och rampen har hon kvar.
De här personerna möter du i M-huset
Kristina Luhr, utvecklingsledare med ansvar för SIP
Fredrik Svensson, sjuksköterska, Ledningsstöd nära vård
Sofia Tynelius, koordinator utskrivningsprocess, Verksamhet- och ledningsstöd psykiatri
Elisabeth Adamsson, sjuksköterska/vårdsamordnare, Freja vårdcentral
Hade du nytta av innehållet på denna sida?
Skicka gärna förslag till oss på hur sidan kan förbättras
Tack för din återkoppling!
Senast uppdaterad: den 12 juni 2024