Olika behov vid behandling av bröstcancer

Tillsammans med sina forskningskollegor känner sig Daniel Smith hedrade över att ha tilldelats ett forskningsanslag från Bröstcancerförbundet.

– Som statistiker är jag särskilt exalterad över möjligheten att tillämpa avancerade statistiska metoder på verkliga bröstcancerdata. Vi kommer att få en bättre förståelse för prestandan hos prognosmodeller i utmanande undergrupper, som exempelvis HER2-positiv, som är en typ av bröstcancer där cancercellerna delar sig oftare och tumören växer snabbare, och ER-låg bröstcancer, vilket betyder att den är hormonpositiv och kan behandlas med antihormonell terapi, säger Daniel Smith, statistiker på Klinisk epidemiologi och biostatistik inom Region Örebro län.

Behandling av bröstcancer i tidigt stadium har förbättrats mycket under de senaste åren, vilket innebär en bättre överlevnad för dessa patienter. Trots den förbättrade behandlingen kan det vara svårt att veta exakt vilken behandling som är den bästa för varje enskild patient.

– Det finns olika aspekter som behöver tas i beaktande när man väljer behandlingsstrategier vid bröstcancer i tidigt stadium. Det kan till exempel vara sjukdomens utbredning och aggressivitet, patientens samsjuklighet och önskemål samt framtida prognos utöver cancersjukdomen, berättar han.

Vidareutveckling av modeller från Storbritannien och Nederländerna

För att ta reda på hur patientens prognos ser ut kan man använda sig av så kallade modeller som kan förutspå överlevnad genom att föra in information om patientens ålder, egenskaper kopplade till patientens bröstcancer och planerad behandling. Det finns flera internationellt framtagna modeller för att förutspå överlevnad vid bröstcancer.

– Modellerna är uppbyggda på information från patienter med bröstcancer från andra länder och kan därför inte på ett säkert sätt förutspå överlevnad för patienter i Sverige. Dessutom finns det några patientgrupper där gällande modeller kan ge missvisande information som vid yngre eller äldre bröstcancerpatienter. Vi vill därför utveckla och förfina två modeller framtagna i Storbritannien och Nederländerna, för att undersöka vilken av modellerna som ger mest träffsäker uppskattning av patienters överlevnad baserat på behandlingsmetod.

Dessa modeller kommer att användas i en svensk forskningsdatabas som inkluderar alla patienter som har fått bröstcancerdiagnos i Sverige mellan åren 2008 och 2019.

– Resultaten från dessa beräkningar kommer att hjälpa oss bedöma om modellerna är tillförlitliga och går att använda i svensk hälso- och sjukvård eller om de behöver utvecklas ytterligare. Det som känns extra meningsfullt är att vårt arbete kommer att göra en verklig skillnad för patienters liv och vi hoppas att detta projekt leder till ett fortsatt arbete med att utveckla prognosmodeller för bröstcancerpatienter, avslutar Daniel Smith.