Ingen ökad dödlighet vid allergisk matstrupe

Sjukdomen triggas igång av födoämnesallergi och började journalföras först år 2012. Både vuxna och barn kan få sjukdomen. Man vet ganska lite om dess effekter och konsekvenser av att leva med sjukdomen.

– Allergisk matstrupe heter också Eosinofil esofagit och orsakas av en inflammation i matstrupen. Den uppstår då vita blodceller så kallade eosinofiler lagras in i vävnaden. På sikt blir matstrupen stel och det kan bildas förträngningar som i sin tur leder till att patienterna får svårt att svälja, bröstsmärta eller att mat kan fastna i stupen, säger Lovisa Röjler, specialistläkare inom Barn- och ungdomshabiliteringen på Universitetssjukhuset Örebro.

I västvärlden har man sett en tydlig ökning av sjukdomen som nu drabbar upp till en procent i Sverige. Hur sjukdomsförloppet ser ut är individuellt men för många är det skovvis då den blossar upp och sen avtar besvären och blossar senare upp igen.

– Vi ser att de allergiska sjukdomarna i västvärlden ökar, så även allergisk matstrupe. Det finns olika hypoteser kring varför det är så, men kan inte bara förklaras av att vi letar mer efter den nu.

Mat som fastnar i matstrupen

Små barn med sjukdomen kräks och vill inte äta. De patienter som har haft sjukdomen en tid besväras oftare av att mat fastnar i matstrupen. Vuxna får trängre och trängre matstrupe vilket gör att vissa maträtter blir svårare att svälja ner och anpassar därför sin kost.

– Patienterna kanske slutar äta kött och föredrar att äta bara flytande mat. De vänjer sig vid att dricka mycket vatten till varje måltid för att det inte ska fastna i halsen, säger hon.

För att behandla sjukdomen finns det tre olika alternativ att välja. Det första är att använda en protonpumpshämmare som är en helt vanliga magsyrehämmare. Det gör att inflammationen dämpas. Det andra alternativet är kortison som sprutas ner i svalget eller som en munsönderfallande tablett. Det sista alternativet är en diet som ofta provas på barn, då man utesluter olika födoämnen som mjölk och vete.  

– När jag forskar tycker jag att all kunskap som kommer fram är viktigt, inte minst för patienterna och dess närstående. Om man vet vad allergisk matstrupe kan leda till kan man på ett bättre sätt ta hand om patienterna och på så sätt få en bättre prognos. När man till exempel vet att det är en större risk för depression och ångest, så kan behandlade läkare mer aktivt leta efter dessa symtom och patienten får bättre förutsättningar för tidig diagnos och behandling. Man kan också engagera flera kompetenser, jag tänker på kurator eller psykolog, i omhändertagandet av patienten, avslutar hon.