Hjärnstimulering kan bli lösningen för patienter med svår depression
Publicerad: 2023-09-26 00:00
Ett hundratal patienter behandlas varje år med elektrokonvulsiv terapi (ECT) i Region Örebro län. Det är en behandling som hjälper snabbt och ges till patienter med svår depression som inte blivit hjälpta av annan behandling. Trots det omgärdas ECT av fördomar och rädslor.
Sjuksköterskan Sofia Nylén och Maja Johansson, sjukvårdsbiträde demonstrerar magnetstimulering på ST-läkare Assar Horn. Vid magnetstimulering, rTMS stimuleras hjärnan med korta pulser av ett magnetfält.
– Det är klart att det verkar konstigt, medger Axel Nordenskjöld, forskare och överläkare på Enheten för hjärnstimulering på Universitetssjukhuset Örebro (USÖ). Att med hjälp av ström framkalla krampanfall låter såklart otäckt. Men det är inte alls så dramatiskt som det låter.
De patienter som kommer till enheten har ofta djupa och plågsamma depressioner.
– Forskning har visat att det är för dessa patienter som ECT hjälper bäst, förklarar Katarzyna Popiolek, också hon forskare och överläkare på Enheten för hjärnstimulering på USÖ.
Vid behandlingen sövs patienten och ges muskelavslappande medel innan en svag ström leds genom hjärnan under 15 till 60 sekunder. Under hela behandlingen övervakas patientens hjärn- och hjärtverksamhet. Ofta krävs det 2–3 behandlingar i veckan i cirka 3 veckor innan man märker någon effekt.
– Runt 80 procent svarar mycket bra på behandlingen och många blir av med sina symptom helt, konstaterar Katarzyna Popiolek.
Varför ECT fungerar är fortfarande inte helt klarlagt. Men man vet att elbehandling kan öka tillväxten av nervceller. Det kan ha stor betydelse eftersom en svår depression kan göra att nerver och synapser i hjärnan tillbakabildas. Mer känt är att patienter kan drabbas av minnesstörningar under pågående behandling. Enligt det nationella kvalitetsregistret för ECT, som har sitt säte i verksamheten på USÖ, drabbas en av fem av tillfälliga minnesstörningar. Ändå väljer de flesta att genomgå behandlingen.
– När man lider av svår depression överväger fördelarna med behandlingen för många. Och när det gäller mer långvariga minnesstörningar är de oftare en konsekvens av sjukdomen än av behandlingen, konstaterar Axel Nordenskjöld.
Statistiken visar också att hos ungefär hälften avtar effekten och de behöver nya behandlingar inom ett år. Men ECT är inte den enda metoden på enheten som kan hjälpa patienter med svår depression.
– Vid magnetstimulering, rTMS sätter man en magnetspole mot främre delen av huvudet och stimulerar hjärnan med magnetpulser, berättar Katarzyna Popiolek.
Andra patienter blir hjälpta av att få låga doser av narkosmedlet ketamin.
Under 2024 inleds ett av de första behandlingsförsöken i Sverige med det psykedeliska läkemedlet psilocybin på enheten och det är effekten hos cancerpatienter med depression som ska undersökas.
– De olika alternativen ger ökad möjlighet att anpassa behandlingen till individens behov och att fler patienter kan erbjudas hjälp, avslutar Axel Nordenskjöld.
Text: Åsa Svennebäck
FOoto: Maria Bergman
Sjuksköterskan Elleonore Andersson håller i de elektroder som används för att skicka strömpulser genom hjärnan via tinningen eller hjässan.
Tillsammans med specialutbildad personal jobbar Katarzyna och Axel med att hjälpa dem som drabbats av svår depression.
Elbehandlingen räddade Emmas liv
Riktigt vad det var som skickade Emma ner i den djupaste av depressioner vet hon inte men hon vet exakt när det började: 5 september. Hon kunde inte sova, blev orolig och rädd och fick konstiga tankar – psykoser.
– Det var som att någon annan bodde i min kropp. Att någon annan tog över, förklarar hon.
Emma och hennes man Peter är båda i 60-årsåldern och hade fram till Emmas depression varit både friska och aktiva.
– Jag förstod inte. Jag ville säga åt henne att rycka upp sig men det fungerade ju inte, säger Peter.
Istället övertygade han Emma om att gå till en psykolog men tyvärr hjälpte det inte.
Det gjorde inte heller besöken hos vårdcentralen, psykakuten, sjukgymnastiken, specialistläkarna, inläggningarna på psykiatrin eller medicineringen med olika läkemedel. Efter ett halvår var hon övertygad.
– Det fanns ingenting att göra och jag var emot allt, minns Emma. Jag ville bara dö. Hade till och med bestämt hur och vilken plats det skulle ske på.
Vändningen kom när Emma träffade en läkare på psykiatrin som bönföll henne att testa elbehandling eller ECT.
– Av någon anledning var hon så övertygad om att det skulle fungera. Till slut grät hon när jag vägrade!
Lösningen blev ett ”studiebesök”. Emma skulle inte göra någon behandling, bara åka till enheten för hjärnstimulering på USÖ och hälsa på.
– Där träffade jag både personal och andra patienter som fick mig att känna mig väl till mods. Så jag bestämde mig för att försöka. Efter tre behandlingar var det som att allt hade vänt, berättar Peter.
Depressionen försvann och Emma blev lugn och glad igen.
– Det gick så fort. Jag vågade knappast tro på det först och oroar mig fortfarande för bakslag. Eller att Emmas minnen inte ska komma tillbaka.
För Emma, som fortfarande är under behandling, har drabbats av minnesstörningar. Problemen kan drabba patienter med svår depression oavsett behandling men Emma tror att ECT:n har spelat viss roll, i alla fall under den period då hon behandlades som mest intensivt. Men det är inget som avskräcker henne.
– Visst, jag minns inte alla detaljer kring min sons bröllop till exempel men det var ändå en härlig dag och jag var så lycklig!
Nu har hon gjort tio behandlingar och håller på att glesa ut tillfällena. ”Eufori” är ordet hon använder själv.
Och så ler hon lite och tittar i sidled mot Peter.
– Och det händer faktiskt fortfarande att jag får påminna om sådant han har glömt!
* Emma och Peter heter egentligen något annat.
Text: Åsa Svennebäck
FOoto: Shapecharge – gettyimages
Hade du nytta av innehållet på denna sida?
Skicka gärna förslag till oss på hur sidan kan förbättras
Tack för din återkoppling!
Senast uppdaterad: den 26 september 2023