5,8 miljoner till forskare som ska utveckla behandlingar till svårt sjuka

Förhoppningen är att NO-donatorn kan förbättra behandlingen av patienter som drabbats av blodproppar och nedsatt blodcirkulation i benen utan att ge oönskade effekter i resten av kroppen.

– Under projektets gång ska jag också undersöka om kvävemonoxid kan användas för att öka blodflödet i lungtumörer hos lungcancerpatienter. Det är möjligt att vi på det sättet kan öka tumörens känslighet för cytostatika- och strålbehandling, säger Kristofer Nilsson, docent och ST-läkare i anestesi och intensivvård på kärl-thoraxkliniken vid Universitetssjukhuset Örebro.

Det finns en del data, framförallt från experimentella studier, som tyder på att kväveoxiddonatorer kan ha positiv effekt vid organskador vid svår sjukdom och som tilläggsbehandling vid strålbehandling av cancertumörer, men ännu finns inget i kliniskt bruk.

– Det som är nytt med den kväveoxiddonator som jag har utvecklat är att den har otroligt kort halveringstid i blod. Det kan innebära att kväveoxiddonatorn kan ges i en tunn infusionsslang i det tillförande blodkärlet till ett visst organ, där utöva sin effekt och att den därefter har fallit sönder i så hög grad att den inte ger biverkningar i resten av kroppen, säger han.

Forskargruppen ska undersöka den här läkemedelsprincipen vid syrebrist och nedsatt blodflöde i exempelvis ett ben, njure och magtarmkanalen.

– Det är också spännande att den här kväveoxiddonatorn, som jag designade när jag var doktorand, just nu testas för första gången i friska forskningspersoner i en så kallad fas I-studie, avslutar han.