4,2 miljoner till forskning om pandemins påverkan på personer med dövblindhet

– Redan innan pandemin har personer med dövblindhet haft strategier för att kunna hantera utmaningar i sin vardag. Tidigare forskning har även visat att de har sämre hälsa än befolkningen, säger Mattias Ehn, psykolog på Dövblindteamet i Region Stockholm, affilerad forskare till Örebro universitet och knuten till Audiologiskt forskningscentrum.

Dövblindhet innebär för många att man behöver fysisk kontakt för att kunna kommunicera och vara delaktig, vilket ju är något som går emot det som har varit rekommenderat under pandemin.

Studier uppmärksammar tre områden

Forskargruppen kommer att göra tre olika studier. I den första kommer de att intervjua vuxna personer med dövblindhet om deras erfarenheter av covid- 19.

– Ett speciellt fokus kommer också att ligga på en studie av situationen för unga personer i gymnasie- och högskola där distansundervisning varit norm under en lång tid och där en återgång till det normala ofta inkluderar distansundervisning på deltid, säger Moa Wahlqvist, forskare på Audiologiskt forskningscentrum och Universitetssjukvårdens forskningscentrum.

Fokusgrupper med personal som arbetar med specialiserad habilitering kommer också att delta i gruppintervjuer, för att belysa de utmaningar som pandemin inneburit ur flera perspektiv.

– Vi hoppas att våra studier gör att vi får bättre underlag för att utveckla tillgängliga digitala verktyg och andra insatser för personer med dövblindhet. Det är också viktigt att lyfta fram och adressera de specifika utmaningar som personer med dövblindhet fått hantera under pandemin, för att rusta oss bättre inför liknande händelser i framtiden, avslutar Mattias Ehn.

Huvudsökande av forskningsmedel är Mattias Ehn vid Region Stockholm tillsammans med medsökande Moa Wahlqvist, forskare på Audiologiskt forskningscentrum och Universitetssjukvårdens forskningscentrum, och Agneta Anderzén Carlsson, forskningshandledare på Universitetssjukvårdens forskningscentrum.