De vill stötta unga som lever nära cancer

Fanny Bergstedt var nio år när hon första gången följde med sin mamma till sjukhuset på cellgiftbehandling.

- Både mamma och pappa var väldigt öppna med att mamma fått bröstcancer och ville att jag och min lillasyster skulle veta, säger hon. Det gjorde det hela mindre otäckt och sjukhuspersonalen var väldigt positiv till att jag var med.

Mathilda Blomberg var 26 år fick sin mammas cancerbesked i telefon mitt på stan.

- Jag sjönk ihop mitt på trottoaren och kunde inte flytta mig, minns hon. Under den tiden som följde efteråt kände jag tyvärr inte att personalen på sjukhuset visste hur de skulle hantera oss som var anhöriga.

Trots att de har helt olika upplevelser av att vara anhörig till föräldrar som fått cancer är både Fanny och Mathilda starkt engagerade i Nära Cancer – ett anhörigstöd på webben som drivs av Region Örebro län för unga som står nära någon som fått sjukdomen eller saknar någon som dött av den. Och båda vill förmedla att det finns hopp trots att det slutade olika för deras respektive anhöriga.

- Mamma överlevde både den första och andra gången som hon drabbades av cancer, säger Fanny. Vi skålar varje jul i champagne med släkten över ännu ett år som cancerfri. Att leva med sjukdomen nära sig blir en vana, något som kan vara svårt att förstå för den som inte gjort det.

För Mathildas mamma blev utkomsten en annan. Hon kämpade hårt mot cancern men dog till sist. Då hade även Mathildas pappa fått ett cancerbesked. Han avled bara två veckor efter mamman. För en utomstående är det svårt att förstå hur man orkar gå vidare i en sån situation.

- Att prata om det som har hänt är det som hjälper, förklarar Mathilda. Det kan vara med kurator eller psykolog eller som för mig med nära anhöriga. Prata – och prata ofta och mycket!

För Mathilda uppenbarade sig stödet också i form av en ny liten människa som växte i henne.

- När min son kom så var jag ju tvungen att gå upp på morgnarna och tvungen att orka vidare. Och kärleken och glädjen kom tillbaka naturligt.

Det var efter att Mathildas föräldrar dött som hon hittade stödet Nära Cancer på webben. Fanny däremot har varit med nästan från starten och har tillsammans med andra unga närstående hjälpt till att utforma hur webbsidans utseende och texter skulle utformas.

Ofta känner man sig som ung helt ensam i sin situation när någon nära har fått cancer. För att minska ensamhetskänslan och för att sprida hopp och ge kunskap om vilken hjälp som finns att få erbjuder nu Fanny och Mathilda tillsammans med initiativtagaren till Nära Cancer, kurator Johanna Joneklav, föreläsningar för tonåringar. Högstadieskolor, gymnasieskolor och ungdomsgrupper är några som man gärna kommer ut och föreläser för.

- Många vuxna ryggar lite och blir oroliga för att det ska bli tungt och sorgligt att prata om cancer. Men det blir faktiskt bättre, säger Johanna Joneklav. Öppen kommunikation kring det svåra är den viktigaste skyddsfaktorn. Man tänker också ofta på döden när man hör ordet cancer men det är viktigt att veta att de allra flesta blir friska från sin cancer.

 Mathilda och Fannys berättelser finns

på Nära Cancers hemsida näracancer.se tillsammans med flera andra. Här finns också information, möjlighet att ställa frågor till vårdpersonal och en vänförmedling.

- Att få respons från andra som känner igen sig och tackar för att man orkat och vågat berätta är också ett sätt att läka, menar Mathilda. Men det är många som inte vet att sidan finns så det vill vi också sprida till fler.